Eiscat – grundläggande om

av Jörgen Städje den 25 Nov 2015

Jonosfären är den yttre del av jordens atmosfär där luftens molekyler inte länge hänger ihop, utan är så bombarderade av högenergetiska partiklar från solvinden att de sönderdelats i sina beståndsdelar, så kallade joner. En typ av jon är elektronen, som kan slås loss och fara omkring fritt. Man säger att jonosfären är joniserad och består av ett plasma. Jonosfären faktiskt är elektriskt ledande. Men vi vet inte så mycket om den. Därför behövs forskningsprojekt som HAARP och EISCAT.

1280px-Aurora_borealis_in_Alaska

En strid ström av laddade partiklar från Solen orsakar norrskenet, fast egentligen orsakas det av den bråkdel av partiklar som tar sig in i magnetosfären, tillsammans med andra laddade partiklar som redan finns där. När högenergetiska partiklar från Solen störtar ned genom jonosfären, krockar de med syre- och kväveatomer, slår sönder dem och joniserar dem, och när atomerna till sist återgår till sitt ursprungstillstånd sänder de ut ljus.

Snyggt. Men hur fungerar det? Det europeiska samarbetet EISCAT (European Incoherent SCATter scientific association) är en av flera organisationer världen över som försöker förstå hur jonosfären fungerar, genom att skicka upp radiovågor och mäta hur jonosfären förändrar dem (genom incoherent scatter – inkoherent spridning). Radiovågen studsar mot jonosfären, precis som radiovågor alltid studsar mot ledande föremål (flygplan, fartyg etc) varefter man lyssnar på den våg som reflekteras tillbaka. Man kan också mäta resultatet av solutbrott, genom att bara lyssna på radiovågor som når oss.

EISCAT_dish_Kiruna
EISCAT-antennen i Kiruna. Bild: Tpheiska, CC BY-SA 3.0

EISCAT har flera installationer i norra Skandinavien, i Tromsö, Svalbard, Kiruna och Sodänkylä, alla bestående av enastående imponerande radarantenner och sändare med effekter på flera megawatt, som i princip är kapabla att skapa mycket små, kontrollerade norrsken och mäta effekterna av dem.

EISCAT 3D

volymetrisk bild
En primitiv volymetrisk bild av elektrontätheten i jonosfären. Notera att tätheten räknas i 10^-11 stycken per kubikmeter. Det är inte många elektroner per kubikmeter, men å andra sidan är det ruskigt många kubikmeter. Lägg märke till höjdskalan, hundratals kilometer. Bild: EISCAT.

Genom att svepa av jonosfären med en radar, istället för att bara skicka en ”dum” endimensionell stråle rakt upp, hoppas man kunna avbilda fenomenen i tre dimensioner, sk volymetrisk avbildning. EISCAT-konsortiet är för närvarande på gång med att ordna finansiering av ett nät av radarsändare och –mottagare i Skandinavien. En av dem kommer att hamna i norra Finland, eventuellt i Karesuvanto.

När den är klar och har börjat arbeta, kommer den att skapa oerhörda mängder data, som måste transporteras till forskare i hela Europa. Och vem kommer in där då, om inte SUNET?

Vad är det för bra med det?

Vi har ännu ganska begränsad kunskap om hur jonosfären fungerar och samverkar med magnetosfären, som i sin tur är ansvarig för att skydda oss och vår atmosfär från solvindens kraftiga strålning. Vi måste veta mycket mer för att kunna skydda oss mot kosmiska fenomen, som solutbrott.

cornal_mass_ejection

När Solen plötsligt slänger ur sig 10^13 joule energi vill vi vara förberedda och förstå vad som kan hända. Grillade satelliter är otrevligt och kan störa vår förmåga att kommunicera.

Läs mer

EISCAT: https://www.eiscat.se/

Allt du alltid velat veta om jonosfären och solvinden: http://www.qedata.se/idg-artiklar/voltmetare-i-verldsrymden/med_voltmetare_i_verldsrymden.htm

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

DNS och DNSSEC utan facksnack

30 Jan 2018
/ Bloggen fiberfeber

Från oss alla, till er alla

14 Dec 2017
/ Bloggen fiberfeber

Så arbetar NOC

13 Nov 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNET i Hongkong

20 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNETs handbok i informations- och IT-säkerhet

1 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!


Warning: file_get_contents(https://www.linkedin.com/countserv/count/share?url=https://www.sunet.se/blogg/eiscat-grundlaggande-om/&format=json): failed to open stream: HTTP request failed! HTTP/1.0 404 Not Found in /var/www/html/wp-content/themes/sunet/functions.php on line 5416