Ericsson, then swänske Lars Magnus

av Jörgen Städje den 7 Jun 2016

Det började som en liten skuttfirma på Drottninggatan 15 i Stockholm år 1876. En ingenjör Lars Magnus Ericsson och hans hustru lindade spolar och arbetade som underleverantörer till Bell Telephone. 1877 gjorde Bell en miss som inte patenterade telefonen i de nordiska länderna, och LM Ericsson Telefonaktiebolag började tillverka egna telefonapparater. År 1883 inleddes ett samarbete med Henrik Tore Cedergren, grundare av Stockholms allmänna telefonaktiebolag, och Ericssons företag började växa ordentligt. 1886 träffade Lars Magnus ett avtal med frkn Hanna Hammarström om tillverkning av isolerad koppartråd i Sverige. Hammarström blev därmed den första som tillverkade telefonledning på kommersiell basis i Sverige.

LME_Hilda_1895
Lars Magnus Ericsson och hustrun Hilda vid Ericssons telegraf 1895. Bild: Ericssonkrönikan.

Sen var det kört. Bolaget tog fram handmikrotelefonen, det vi idag kallar för telefonluren, öppnade verkstäder i S:t Petersburg, Moskva, New York med flera städer. Den första telefonväxeln installerades i Warszawa i Polen 1904. Ett imperium var fött.

I lokalerna där NUNOC nu har sin hemvist, nämligen huset Tulegatan-Rådmansgatan, hade LM Ericsson & Compani sin första fabrik i Stockholm. Huvudentrén var på Tulegatan 19. Adressen användes mellan 1896 och 1939. Senare flyttade fabriken till Telefonplan i Midsommarkransen. Då kanske namnet på tunnelbanestationen från 1960 får sin förklaring?

Stativ med 500-väljare vid automatstationen ”Norra Vasa” i drift fram till 1985. Bild: okänd.
Telefonväxlarna automatiserades med långkörare som 500-väljaren (och exemplar från 1919 fungerar förmodligen fortfarande) och koordinatväljaren (från 1950).

LM Ericsson tvingade in teletekniken på Karlskronas Tekniska Läroverk i form av en teleteknisk linje omkring år 1950 och det ska vi nog vara dem oändligt tacksamma för.

Omkring år 1970 blev de märkliga Ericsson-förkortningarna med tre bokstäver plötsligt allmängods. Den första AXE-stationen, alltså en helautomatisk elektronisk telefonväxel, installerades i Södertälje omkring detta år. Namnet AXE uttalas som enskilda bokstäver, inte som ett ord, och kommer från Ericssons produktnomenklatur där A står för telefonisystem, X för växlar och E för telefoni för civilt bruk.

AXE
Tidig AXE-växel. Ryms ju sannolikt i en PC idag. Bild: Ericssonkrönikan

Men det var med mobiltelefonin som Ericsson blev ett namn på allas läppar. Ericsson utvecklade den allra första NMT-telefonen och den var stor som ett helt rackskåp. Ericsson fortsatte att bygga mobiltelefoner, men var måhända inte världsbäst på design och slimmade modeprodukter. Men det är inte heller Ericsson bas. Undertecknad anser det därför som ett lyckokast när Ericsson sålde av sin mobiltelefonverksamhet till Sony och kunde koncentrera sig på mobilbasstationer. Sony Ericsson kunde gott ägna sig åt konsumentprodukterna. Ett tag.

LM Ericsson gav sig också på optisk fiber. Ericsson Cables, bland annat i Hudiksvall, grundades 1888 som Sieverts Kabelverk. Där tillverkades olika former av telekabel, men även optisk kabel för mark- och sjöförläggning. Kabelverket såldes till Hexatronic Group år 2013.

ericsson router 6274

Man kan väl bara ta en produkt ur den enorma mängden, Ericssons router 6274. Den har ett bakplan som klarar 2 terabit per sekund och kan förses med fibergränssnitt på 10 och 100 Gbps.

Ericsson har idag så många produkter inom områdena mobila nät, IP-nät, modem, mikrovågslänkar, routrar osv att de har skaffat sig konkurrenter som Alcatel, ZTE, Huawei, IBM, HP, Oracle, Juniper, Cisco, Nokia, Qualcomm och Intel, för att nu nämna några.

Läs mer

Läs allt det goa på http://ericssonhistory.com/

Om utläggning av Ericsson-kabel: http://techworld.idg.se/2.2524/1.131310/at-the-bottom-of-the-sea (obs, vissa bilder verkar ha möglat bort)

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!