Géant – grundläggande om

av Jörgen Städje den 26 Nov 2015

Universitetsnät finns det gott om. Det sameuropeiska Géant är ett samarbete mellan 41 parter, därav 38 nationella nät och NORDUnet, genom vilket SUNET har förbindelse med Géant. Utöver detta driver Géant-konsortiet ytterligare 30 olika samarbetsprojekt.

Nätverksbyggarna DANTE (Delivery of Advanced Network Technology to Europe) och TERENA (Trans-European Research and Education Networking Association) finns inte längre. De slogs ihop år 2014 och blev ett med Géant.

Géant betyder ”jätte” på franska, men kan också uttydas Gigabit European Advanced Network Technology och är ett sameuropeiskt stamnät med hög bandbredd, avsett för forskning och utbildning som knyter samman olika nationella forskningsnät i hela Europa. Nätet finansieras som ett samarbete mellan Europakommissionen och de europeiska individuella forskningsnät som är anslutna.

Géant i Europa är över 50.000 kilometer långt, alltså drygt ett varv runt Jorden. Nätet har ett antal anslutningar till andra nät i hela världen. Med sina förbindelser till USA, Kanada, Israel, Kina, Japan, Sydafrika med flera med flera är Géant i princip ett globalt forskningsnät.

Första versionen av Géant startades år 2000 och har hållit jämna steg med användarnas behov sedan dess. (Första versionen av SUNET skapades 1988 . Ähum…) Géant utvecklas i steg kallade ”projekt” och är numera ett av de mest utvecklade forskningsnäten och med flest anslutningar i världen. Géant håller samman fler än 50 miljoner användare och 10.000 institutioner i hela Europa. På vissa sträckor är kapaciteten kring 500 Gbps.

Varje dag transporterar stamnätet mer än 1000 terabyte.

topologynew-basefinal 16OCT15 MART

Géant-kartan från oktober 2015. Du ser alla medlemsländer. Stjärnorna vid NO, DK, SE och FI innebär att förbindelsen egentligen handhas av NORDUnet.

Projekt

Géant drivs framåt i ”projekt” (GN1 – 2000-2004, GN2 – 2004-2009, GN3 – 2009-2013, GN3plus och fram till dagens GN4-1), ungefär på samma sätt som SUNET utvecklats i generationer.

Géant har idag en samlad kapacitet på ungefär 500 Gbps genom Europa. År 2013 blev man färdig med en större migrering, vilket innebar att användarna därefter kunde få flera länkar på 100 Gbps till stamnätet, som alltså hanterar 500 Gbps. Stamnätets konstruktion kommer att tillåta uppåt 8 TBps framöver.

Dessutom driver Géant en räcka andra projekt, såsom vidare kopplingar ut i världen, identitetsfederationen AARC (som SWAMID) och olika kollaborationsprojekt, som MAGIC som är en marknadsplats för olika tjänster och realtidsapplikationer avsedd för Afrika och Sydostasien, OpenCloudMesh som är en samling av flera olika datormoln och TANDEM som ska främja samarbetet mellan EU och olika afrikanska utbildningsnät.

Avsikten med länkarna ut i världen är densamma som för alla andra utbildnings- och forskningsnät: att hjälpa till med internationellt forskningssamarbete såväl som projekt som ger omedelbar nytta för samhället, såsom e-hälsa, telemedicin, väderprognoser och katastrofvarningar. Om forskare kan fortsätta arbeta från sina hemländer, minskas risken för utvandring, sk brain drain, från de mindre utvecklade länderna, vilket i sin tur minskar det digitala gapet i världen.

Bandbreddsslukarna

diamond-010
Diamond Light Source, en brittisk partikelaccelerator. Bild: www.diamond.ac.uk.

Vad är det som drar de stora bandbredderna i Europa? Det är huvudsakligen partikelfysiken och radioastronomin. CERN matar kontinuerligt ut många gigabyte per sekund nu när partikelkrossen LHC har börjat sitt sökande efter supersymmetriska partiklar och den mörka materien. Andra storproducenter är långbasinterferometri, med vilken man kopplar samman flera radioteleskop över hela Jorden och bildar ett enda stort synkroniserat teleskop. Det kommer in oerhörda mängder astronomiskt data hela tiden, som ska iväg till forskarna. Tillkommer svenska maskiner som Maxlab och ESS och engelska Diamond Light Source. Och tro inte att CERN är den enda kärnforskningsanstalten i världen, det finnas massor av andra som är lika stora datasprutor, som Fermilab och Tevatron.

Läs mer

Géant: http://www.geant.org/

Detaljerad nätverkskarta: http://www.geant.org/Resources/Documents/topology_map-16OCT15.PDF

1968-01-01

Fiberfeber startades

1 May 2015

Beställa routrar och optik

15 Sep 2015

Leverans av routrar och optik

1 Jan 2016

Byggnation av kärnnät

1 Feb 2016

Börja flytta över kunder

16 Jun 2016

Nya Sunet operativt

16 Oct 2016
2019-11-17

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

DNS och DNSSEC utan facksnack

30 Jan 2018
/ Bloggen fiberfeber

Från oss alla, till er alla

14 Dec 2017
/ Bloggen fiberfeber

Så arbetar NOC

13 Nov 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNET i Hongkong

20 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNETs handbok i informations- och IT-säkerhet

1 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!