GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

av Jörgen Städje den 14 Mar 2016

GÉANT är mycket mer än bara ett sameuropeiskt datanät – det är en organisation för idéutbyte, diskussioner kring bästa arbetspraxis, en delning av olika tjänster som förbilligar driften av de anslutna landsnäten och inte minst en demokratifaktor för hela det anslutna Europa.

Precis som NORDUnet binder samman de nordiska forskningsnäten, binder GÉANT ihop de europeiska. Båda näten har nytta av varandra, både vad gäller dataöverföring och överföring av idéer och tjänster. GÉANT betyder ”jätte” på franska men kan också uttydas Gigabit European Advanced Network Technology. Det är bara en bit av hela sanningen. Exakt hur datanätet GÉANT är beskaffat och finansierat, diskuteras här (https://www.sunet.se/blogg/geant-grundlaggande-om/). GÉANT är så mycket mer, så mycket djupare än bara ett fiberoptiskt nät.

För att reda ut exakt vad GÉANT och NORDUnet har för kopplingar och samarbeten, pratar vi med Valter Nordh, invald i Gèants styrelse i november 2015 och ordförande för GÉANTs Community Program, samt Per Nihlén, teknikstrateg som har stenkoll på hur data strömmar hit och dit i Europa.

Per N och Valter N

Valter börjar:
– Låt oss på en gång bli klara med att GÉANT är två saker: datanätverket eller projektet GÉANT och bolaget GÉANT Association. Men GÉANT är mer än så. GÉANT innebär tillgång till expertis och utbyte av information med kollegor i branschen. Det blir allt viktigare för SUNET att kunna utbyta erfarenheter med andra organisationer kring hur man driftar datornät på bästa sätt.

Men här flikar Per in:
– Nätet som sådant är fortfarande vikigt. Svenska forskare sysslar med saker som inte tilldrar sig i Sverige. Ofta samarbetar man med lärosäten och projekt som ligger utanför landets gränser och de är lätta att nå via GÉANT. Vi vet att vi kan garantera kvaliteten på dataförbindelsen mellan ett universitet i Stockholm och ett i exempelvis München, eftersom vi hanterar båda näten tillsammans. Nätdriften tar emellertid mindre och mindre kraft av organisationen eftersom datornät blir allt enklare att bygga.

Vi bygger ett nät som inte ska ligga i vägen för forskningen. Vi kan aldrig veta var forskning uppstår och vilka som behöver kommunicera. Vi bygger bara ett nät som ska kunna hantera ett oförutsägbart trafikmönster, mellan en forskare och datakälla var som helst. GÉANT är ett globalt forskningsnät och vi bygger vår pusselbit i Sverige och Norden. De flesta stora forskningsprojekt är globala. Titta bara på ESS (European Spallation Source) som ska byggas i Lund. Den neutronkanonen finansieras av hela världen, även om Sverige och Danmark står för merparten. Forskare i Japan vill gärna komma åt data från ESS och då vill vi gärna kunna kontrollera datapaketen mellan punkt A och B eftersom vi vill kunna garantera hög bandbredd.

Geant nätverksstruktur

GÉANT är kopplat till flera olika ISP:er via NORDUnet, som i sin tur kopplar via Netnod. SUNET får också anslutning till andra ISP:er och därmed Internet via Netnod. Ungefär tio procent av hela Internet, däribland de flesta ryska ISP:erna, dväljs till höger om Netnod i bilden. Deras data skickar NORDUnet vidare till GÉANT i form av transittrafik, inte forskningstrafik, eftersom det är GÉANTs billigaste sätt att få tag i det och lämna det till sina kunder.

Organisationen

Nu är det Valters tur igen:
– I projektet GÉANT bidrar olika forskningsnät med kompetens för att utveckla nya tjänster, drifta och bygga ut. Pengar till detta kommer från EU-kommissionen. Detta vidareutvecklingsarbete drivs av ungefär 160 heltidstjänster, fördelat på kanske 500 deltidsanställda. Dessutom finns det community forums, task forces och special interest groups, där olika anslutna forskningsnät (NREN) driver sina egna frågor, som datalagring, videomöten, NOC:ens effektivitet, eller praxis för utbyte av avtal och tjänster.

Berömda källor

GÉANT har ett ansvar för att sprida data från stora dataproducenter runt om i världen och allt flera stora datasprutor tillkommer. Några av de berömdaste är partikelkrossen LHC vid CERN i Schweiz, ESS i Lund, EISCAT i norra Skandinavien, frielektronlasern XFEL i Tyskland, EMBL-EBI som pysslar med bioinformatik och big data i England, och radioteleskopen i Europa som samkörs i EVLBI-nätet och samlas i holländska Dwingeloo.

viktiga datakällor

Hela tiden sprutar det 30-40 Gbps mellan NORDUnet och GÉANT i Europa. Data flyter från Norden och ner till avlämningspunkterna i Amsterdam och Hamburg. Den kommersiella transittrafiken i form av Internet som NORDUnet utför för GÉANTs räkning tillför ytterligare 10 Gbps.

EU_nrens-2year

Diagrammet visar NORDUnets trafik med forskningsnäten i Europa via GÉANT under de två senaste åren. Trenden är stigande. Utöver det som visas i detta diagram tillkommer alltså även de cirka 10 Gbps som utväxlas i transittrafik.

– Vad skulle SUNET ha gjort utan GÉANT, undrar vi?

– Vi skulle ha byggt vidare på NORDUnet, ned i Europa, säger Per. Vi hade varit tvungna att hitta andra fora för samarbete, för det går inte att klara sig utan samarbete. Vi gör många saker bra, men vi behöver kolleger som kan titta på det och undra ”varför har ni gjort så och inte så” och betrakta saker från olika håll?

– Vad skulle GÉANT ha gjort utan NORDUnet?

– GÉANT hade behövt bygga ut där NORDUnet finns idag. Genom NORDUnet får vi en enad nordisk röst. Vår röst väger tyngre när vi kan representera 25 miljoner människor, än om vi bara representerat Sveriges 9 miljoner. I GÉANT finns det 41 medlemsnät, alltså 41 olika röster, och det är svårt att få dem att dra åt samma håll. NORDUnet är ett av de större forskningsnäten kopplade till GÉANT.

Tjänster

Nu är Valter i sitt esse:
– Det finns ett önskemål från SUNET och andra att vi ska dela på tjänster ovanför nätverksnivån. En av de mest framgångsrika tjänsterna, som många av SUNETs kunder är med på, är Trusted Certificate Service (TCS), där de europeiska organisationerna gått samman och upphandlat webbcertifikat och personliga certifikat. Certifikat är annars dyrbara, men tack vare den stora volymen kan SUNETs kunder hämta ut certifikat till sina domäner utan extra kostnad. Personliga certifikat behövs också för grid-forskare för att de ska få tillgång till superdatorer. Detta är en typisk, framgångsrik tjänst som GÉANT och SUNET drivit i många år.

GÉANT är också intresserat av att kunna dela på videomötestjänster, på samma sätt som NORDUnet gör med Adobe Connect. En annan tjänst som GÉANT använder mycket är identitetsfederationer, som SWAMID. Det har lett fram till dagens system med åtkomsträttigheter till forskargrupper för exempelvis flexibel delning av dokument, vilka annars skulle vara låsta till anställda på ett visst lärosäte.

GÉANT för ökad demokrati

I delar av Europa är telekommarknaden ännu inte avreglerad vilket gjort priserna på fiberöverföringar i dessa länder konstgjort höga (som i alla monopol). Detta verkar hämmande på forskningen. GÉANT kan emellertid betala kopplingen fram till forskningsnätet och överbrygga kostnadsklyftan, vilken annars skulle ha omöjliggjort internationellt samarbete. Detta gör anslutningskostnaden till GÉANT något högre än den annars skulle ha varit, eftersom priset för kopplingen förmodligen hamnar i monopolländernas ljusskygga fickor, men samtidigt måste man se det som en ren demokratiåtgärd.

Här handlar det inte om hur många Euro som försvinner, utan det är principen: alla i Europa ska få vara med och dela på information i forskningssyfte på lika villkor. Man kan säga att demokrati är hela syftet bakom EU och GÉANT, avslutar Valter.

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

DNS och DNSSEC utan facksnack

30 Jan 2018
/ Bloggen fiberfeber

Från oss alla, till er alla

14 Dec 2017
/ Bloggen fiberfeber

Så arbetar NOC

13 Nov 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNET i Hongkong

20 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNETs handbok i informations- och IT-säkerhet

1 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!