Långläsning – Renlighet är en dygd

av Jörgen Städje den 16 Sep 2016

Det syns inte och det märks inte. Förrän efteråt. Smutsiga fiberkontakter kan inte skiljas från rena med blotta ögat, men det optiska systemet blir helt handikappat om smuts tränger sig in. Ett par tre smutsiga kontakter i ett system kan dämpa lika mycket som hela SUNETs dämpning mellan Stockholm och Uppsala. Det är klart att det inte fungerar då.

Alltihop handlar om att damm, pollen, lösa hudflagor, kvalster, fett och annat som människan helt naturligt omger sig med hela dagarna, inte är genomskinligt. Hamnar det på fronten av en optisk kontakt, kan laserljuset inte komma igenom och förbindelsen försämras. Blir det mycket smuts kan de två fiberkontakter du försöker koppla ihop, till exempel i en patchpanel, inte nå varandra och all förbindelse blir omöjlig, eller på sin höjd sporadisk. Har du tur blir resultatet ”bara” prestandaförsämringar.

inghång hand penna

Så fort du tar av dammskyddet på en fiberkontakt är den ett mål för nedsmutsning. Det gäller även patchpaneler, som inte nödvändigtvis är rena efter installation. Smuts kan överföras mellan otillräckligt rengjorda kontakter.

Det är inga stora avstånd det rör sig om i sammanhanget. En fiberkärna är 9 mikrometer i diameter och de båda mötande kontakterna måste centreras mot varandra med en precision på delar av en mikrometer. När de möts i en patchpanel måste de göra ordentlig kontakt. Det är frågan om ljusvåglängder emellan dem, alltså några hundratals nanometer. Repor som kan göra kontaktdonet oanvändbart kan vara i klassen ljusvåglängder.

Tvättutrustning

Det finns en mängd tvättutrustning att tillgå på marknaden. Allt från tvättpennor för lätt smutsade kontakter, till propanol och tvättlappar för hårt smutsade ytor.

tvättmedel-penna

Tvättpennan är en torr, förseglad allt-i-ett-produkt. Den finns i flera varianter för olika kontakttyper, såsom LC och SC som visas ovan. Den innehåller allt som behövs och används med hatt på för hankontakter och utan hatt för honkontakter (patchpaneler och transcievrar).

Den används genom att man trycker pennan mot kontakten tills det klickar till. Då hoppar en spets fram med ett litet silkesband, som roterar och tar med sig smuts, varefter det rullas upp på en mottagningsrulle. Pennan klarar mellan 700-800 klick och anger själv när den är förbrukad och måste kasseras, genom att den inte längre klickar.

tvättmedel-kassett

Tvättkassetten (A) är lite större och kräver några manuella handgrepp och något mera erfarenhet vid användningen. Tryckkraften som måste användas är olika för olika kassettfabrikat, vilket kräver experiment. Å andra sidan klarar den hårdare smutsade kontakter. Den kan dock bara användas för hankontakter. När kassetten är förbrukad, byter man den inre förbrukningsdetaljen (B).

Förbrukningsdetaljen klarar 400 tvättmoment.

tvättmedel-servetter

För hårt smutsade kontakter används olika typer av servetter. (A) är en större typ av servetter som dras upp en och en. Servetterna kan också förvaras dammfritt på rulle (B) och rivas av mot lockets kant, i perforeringen. (C) visar en annan typ av dammfri förvaring av servetter. Propanol (isopropanol) med lämpliga tillsatsmedel köps på en liten sprejflaska (D). Alternativt kan man använda färdigfuktade våtservetter (E). För besvärlig tvätt finns bomullstoppar på pinne (F). De ser ut och fungerar som vanliga Topz som används kosmetiskt, men är mycket mindre.

Färgstandarder och fibertyper

Hur ska man kunna veta vilken sorts fiber man har att göra med? LC-kontakten är snart sagt universell och ser likadan ut oavsett om den är monterad på en multmode- (MMF) eller single mode-fiber (SMF). Färgen på fiberhöljet (jacket) är till vissa delar tillverkarspecifik, men grovt kan man säga att single mode-fibrer har gult eller blått hölje medan multimode-fibrer har orange, turkos eller grått hölje, beroende på fiberklassning.

LC-kontaktLC-kontakt

Färgen på kontaktdonet är också tillverkarspecifik, men det finns en distinktion du måste känna till. Blå kontaktdon har normalt ändytor som är rakt avskurna och är avsedda för direkt kontakt (PC eller Physical Contact), medan gröna kontaktdon har en vinklad ändyta (APC eller Angle Polished). De båda kan inte kopplas ihop direkt.

översikt adapterAdaptrar och kopplare

Eftersom det är samma kontakttyp på båda fibertyperna (SMF och MMF) kunde man tro att det skulle gå bra att koppla ihop dem i ett skarvdon, en adapter eller kopplare (coupler), men det gör det inte. Single mode-fiberns kärna är bara 9 mikrometer i diameter, medan multimode-fiberns kärna är 50 mikrometer. Oavsett från vilket håll ljuset kommer, kommer mycket ljus att förloras i övergången, eller med andra ord, övergången representerar en stor dämpning. Det finns särskild övergångsfiber som måste användas i detta fall, men signalens räckvidd begränsas till omkring hundra meter och metoden kan inte användas över 10 Gbps.

Wikipedia har en sammanställning av färgkoder som kan vara bra att känna till: https://en.wikipedia.org/wiki/Optical_fiber_cable#Color_coding

Procedurer för tvätt av fiberoptisk kontakt

Fiberkontakter kan vara olika mycket förorenade och de olika graderna av förorening kan kräva olika mycket tvättning. Det är naturligtvis bekvämast att använda en liten handhållen tvättpenna, men den klarar bara de mildaste fallen. Om kontaktytan blivit rejält smutsig eller dammig, kan du behöva tillgripa en tvättkassett. Består smutsen av fett från fingrar eller hud, måste du använda alkoholen propanol (isopropanol) på dammfritt papper för att lösa fettet och avsluta med tvättpennan igen, för att få torrt. Då återstår de allvarliga fallen där kontaktytan blivit repad bortom alla möjligheter till tvättning. Sådana fiberkablar måste du tyvärr slänga.

fibertvatt-affisch_webb

Proceduren återges schematiskt på denna affisch, som du kan hämta som PDF genom att klicka HÄR. Häng upp den på väggen eller använd som undervisningsmaterial.

Gyllene regel: Innan en fiberkabel tas i bruk, såväl fabriksny som kabel har legat i skrivbordslådan ett tag, ska den undersökas för att se om den är smutsig. Smutsiga kontaktdon kan inte bara omöjliggöra förbindelsen, utan de kan föra smutsen vidare till andra kontaktdon. Smuts som hamnar inuti chassitag är extra svår att få bort.

1. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

tvätt-otdr

Oavsett fiberkabelns skick, måste den undersökas innan den tas i bruk. Ett dammkorn som helt kan omöjliggöra förbindelse kan vara så litet att det inte kan ses med blotta ögat. Undersökningen görs lämpligen med ett fibermikroskop. Mer om hur man använder det och tolkar bilderna, kommer nedan.

FiberChekPRO Report

Bedömningsprogrammet i datorn som driver mikroskopet karaktäriserar skadorna inom tre områden. Skador eller smuts i den inre, grå ringen (zon A, fiberkärna och primärskydd, cladding) måste elimineras till varje pris. Programmet markerar reporna med grön färg och annan smuts med röd färg. Skadorna innanför den yttre ringen (zon B, sekundärskydd, buffer) markeras med röd färg och måste också bort om kontakten ska godkännas. Skadorna utanför den yttre ringen (zon C, mantel, jacket) är i princip betydelselösa om de är små, eftersom den yttre ytan inte deltar i överföringen av ljus. Större partiklar eller skador, markerade med blå färg, kan emellertid förhindra de båda ytorna att göra kontakt.

Diametern av det som bilden visar, är cirka 250 mikrometer, eller 0,25 millimeter.

tvätt-penna

2. Tvätta med penna. Pennans transparenta hatt ska sitta på. Du för in kontaktdonet i hålet i hatten och trycker pennan mot kontakten tre gånger, så att den klickar. Ett litet tygband kommer fram och roterar mot kontaktytan och dras därefter undan.

Pennan är förbrukad när den inte längre klickar. Den kan inte fyllas på, utan måste kasseras.

3. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

4. Om det inte räckte, använder du en tvättkassett.

tvätt-kassett

Öppna kassettens slid genom att trycka ned det blå handtaget så att de två dammfria tygbanden blottas och dra kontakten över dem fram och tillbaka tre gånger. Vrid kontakten 90 grader mellan tvättarna för att få med alla kanter. Repetera tre gånger genom att släppa handtaget och trycka ned det igen. När kassetten åter öppnas har tygbanden dragits fram en bit och är helt rena.

När förbrukningsdetaljen inuti är slut, måste den bytas.

5. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

6. Om det inte räckte, använder du alkohol på en våtservett.

tvätt-sprit

Dra ut en ny servett ur en förpackning. Alternativt kan du riva av en servett från en servettrulle, men se till att alltid slänga det första arket eftersom det kan ha blivit förorenat i hanteringen. Spruta ut propanol ur därför avsedd sprejflaska, direkt på papperet. Alternativt kan du använda redan färdigfuktade servetter i engångsförpackning. Oavsett hur du gör, vidrör inte den pappersyta som ska användas för tvätten.

”Borra in” kontakten i det fuktade pappret och rotera och gnugga försiktigt. Gör om på olika platser på servetten, flera gånger.

Kontaktdonets yta är nu våt. Torka genom att tvätta med tvättpenna, enligt punkt 2 eller mot kassett, enligt punkt 4.

7. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

8. Om du efter upprepad tvättning enligt hela denna procedur inte kan få de kritiska delarna av kontaktytan så rena eller fria från repor att de godkänns av testprogrammet i mikroskopet, ska kabeln ovillkorligen kasseras. Att spara på den innebär en risk att förorena andra kontakter eller anslutningar, och en risk att någon, ovetande kan skapa bristfälliga förbindelser.

Tvätt inuti honkontakter

Att få honkontakter rena är särskilt svårt. Exempel på sådana kan vara chassitag i patchpaneler eller optiska transcievrar. De senare går inte ens att plocka sönder för rengöring. Men du kan titta inuti dem med fibermikroskop om du använder rätt adapter på mikroskopets nos.

1. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

tvätt-penna inuti transciever

2. Tvätta med penna. För denna operation måste tvättpennans hatt tas av. Pennspetsen förs in i hålet i kontaktdonet och du trycker tre gånger, så att den klickar. Ett litet tygband kommer fram och roterar mot kontaktytan och dras därefter undan.

Pennan är förbrukad när den inte längre klickar. Den kan inte fyllas på, utan måste kastas.

3. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

topz spruta på

4. Räcker tvättpennan inte till måste bomullspinnar med propanol användas. Det går åt väldigt lite propanol, så vänd sprejburken med öppningen uppåt och låt bara en droppe komma ut. Sug upp den med bomullstoppen.

topz inuti hona

Tvätta insidan av kontaktdonet med bomullstoppen och glöm inte ferrulen (den blänkande ytan) längst ned i botten. Kontaktdonet är då fuktigt. Fortsätt därför med en torr bomullstopp. När du använt bomullstoppen, ta som rutin att alltid bryta pinnen som en signal till andra att den är förbrukad och inte får användas igen. Annars kan den göra saken värre.

5. Undersök kontaktdonet med mikroskop.

Fibermikroskopet och dess användning

Ett fibermikroskop behövs för att man ska kunna se föroreningarna på kontaktdonets yta. Mikroskopet används till att testa fiberkontakter enligt en standardiserad överenskommelse i fiberbranschen. Kontaktdonets front indelas i olika zoner och skadorna i zonerna klassificeras.

Zon A är kärnan (fiberkärna och primärskydd, cladding), där inga eller mycket minimala skador tillåts.
Zon B är sekundärskyddet (buffer), där få skador tillåts
Zon C är utanför sekundärskyddet, där vissa, smärre skador kan få passera.

mikroskop

Mikroskopet består av en optikdel (svart) som kopplas med en USB-kontakt till en dator som exekverar ett bedömningsprogram.

Bör var och en som arbetar med optiska fibrer skaffa ett fibermikroskop? Ja, utan tvekan! Utan mikroskopet är du i princip blind och kan inte avgöra om en kontakt är tjänlig eller ej. Detaljerna är för små och går inte att se med blotta ögat. Det går att skaffa helt manuella, optiska mikroskop där du själv får avgöra kontaktytans kvalitet med ögat. Du kan emellertid inte avgöra skadornas art pålitligt och inte heller avgöra om ytan uppfyller någon standard för ytjämnhet. Det datorstyrda mikroskopet markerar alla farliga skador och smuts som bryter mot standarden med tydliga färger.

mikroskop-adaptrar

Mikroskopet har ett antal adaptrar som anpassar det till olika typer av kontakter, hanar såväl som honor. Du sköter fokuseringen själv med den lilla lättrade knappen.

När mikroskopet sett och klassificerat kontakten kan programmet mata ut en rapport i form av en PDF med resultatet, och en klassificering av de olika skadorna. Den bör närstuderas och i förekommande fall arkiveras som en kvalitetsjournal.

FiberChekPRO Report

FAILED. Den här kontakten har blivit repad mot en aluminiumyta och misshandlad i största allmänhet. Den är så smutsig och skadad att den döms ut direkt av programmet.

FiberChekPRO Report

PASSED. Så här ska det se ut efter tvätt. Och gör det inte det finns det inget hopp för kabeln. Den måste kasseras. Smärre skador utanför den yttre, grå ringen kan få passera.

Exempel på mikroskopbilder

Vad kan man få se i mikroskopet? Bilderna nedan är exempel på de vanligaste situationerna och visar både skador som kan åtgärdas och skador som förmodligen är förstörande. Notera att kärnan i fibern bara syns i vissa fall, som en svag ljuspunkt i mitten av det grå området. Inget ljus transporteras i fibern.

Skador

mikro-tvätt mot jeans

Efter gnidning mot ett par jeans har det satt av sig ränder av fet smuts på kontaktytan. Denna kontakt kan säkerligen räddas med en tvätt med tvättpenna.

mikro-fukt

Ett misslyckat tvättförsök av en hårt smutsad kontakt har lämnat rester av propanol på ytan. Låt torka och tvätta om.

mikro-släpad på golvet

Släpa inte en fiberkabel över golvet, för då blir resultatet det här. Massor av damm och släpmärken. Det är tveksamt om denna kontaktyta kan räddas. Skador av denna grad resulterar förmodligen i en katastrofal dämpning på 4-5 decibel.

mikro-fettring efter ihoptryckt

Fettring. Den runda ringen i bilden kommer sig av att den ena kontaktytan var fet, när den pressades mot den andra kontakten. Då pressades fettet ut från centrum och bildade en ring. Notera att de båda ytorna varit kontakt och att fettringen alltså finns på den andra kontakten också. Om denna befinner sig inne i ett chassitag i en patchpanel, måste du demontera patchpanelen.

Fett kan vandra inuti kontakten tack vare kapilläreffekten, särskilt när utrustningen blivit varm.

mikro-damm i hona

Damm inuti en honkontakt tillhörande en optisk transciever. Den här typen av smuts är väldigt svår att få bort eftersom man måste peta inuti ett litet hål, eventuellt med bomullstopp om inte tvättpennan kan rädda situationen.

Tvättresultat

Trots att kontakten tvättats upprepade gånger kan det hända att skador kvarstår.

otvättbar skada efter repad mot papper och metall

En otvättbar, permanent skada i form av ett hack i zon A som resultat av att kontakten repats mot metall. Denna kontakt kan inte användas vidare, eftersom skadan uppstått i det område som är kritiskt för ljusets överföring.

acceptabel repa i ytterkantEn acceptabel skada (blå) i zon C som inte påverkar ljusöverföringen. Den lilla gröna repan i zon A är också acceptabel för den befinner sig inte vid kärnan.

perfekt efter tvättPerfekt resultat efter en lyckad tvätt. Bedömningsprogrammet signalerar toppbetyg för alla ytor på kontakten. Detta ska du sträva efter.

Hantering av fiber

Var snäll mot kabeln och kontakterna. Om glaskärnan sträcks eller böjs mer än en viss grad kommer den att brytas i två eller flera delar. En av två saker kan hända. I bästa fall är kärndelarna inte längre i rät linje med varandra och laserljuset kan inte passera. I värsta fall överlappar delarna varandra litet och en del av signalen kan passera. Detta kan eventuellt fungera, men påverkas av temperatur, vibration eller rörelser.

Fiberkablar kan inte hanteras som kopparkablar. De är känsliga för böjning, krossning och smuts. En skada som inte syns utanpå kan mycket väl vara katastrofal för fibern inuti. Eftersom en ny patchkabel kan kosta kring 200 kronor, är det enkelt att snabbt förstöra en hel massa pengar genom att slarva med hanteringen.

fel-fiber i rulleVisst kan det vara bekvämt att rulla ihop en bångstyrig fiberkabel så här, som vilken hörlurssladd om helst? Kabeln är i princip förstörd, för böjradierna är allt för små.

fel-fiber runt fingerEtt litet tidsfördriv under kafferasten? Den här kabeln kan sannolikt inte användas, för dels har glaskärnan förmodligen spruckit, dels har damm och fett satt sig på kontaktytorna.

fel-fiber under fotFiberkabel får inte ligga och skräpa på golvet. Kabel som demonterats ur utrustning får inte läggas på golvet ens tillfälligt. Dels blir den smutsig, dels kan den råka ut för att någon trampar på den och spräcker den internt.

fel-klämma i dörrSläpar du en kabel efter dig på golvet säger Murphys lag att den kommer att fastna under en dörr eller liknande. Återigen, den blir smutsig och rycket förstör förmodligen kärnan. Av samma anledning får en fiberkabel inte förläggas permanent genom en dörr.

Att fästa en fiberkabel med klammer med häftpistol är att förstöra den direkt.

fel-under hjulDånk! Oj, vad svårt det var att rulla fram med kontorsstolen. Det lilla dånket är tecknet på en krossad kabel. Det tar en sekund att förstöra en fiberkabel.

fel-gnugga fingerAnar du hur smutsiga dina fingrar är? Har du sett dem i mikroskop? Låt hellre bli. Fingertopparna är feta och fulla av avstötta hudflagor, pollen och damm, det vi i dagligt tal kallar smuts. Det spelar ingen roll hur mycket du tvättar händerna. Dessa kontakter kan förhoppningsvis räddas med en tvätt, men det finns ingen garanti.

fel-fiber på tröjaBrukar du gnida glasögonen mot tröjan för att få dem rena? Man polerar mot en handduk, eller mot skjortärmen, så blir det klart och blankt. Optik som optik? Nej, verkligen inte. Tröja, handduk eller jeans är alla som skrotupplag eller grovt sandpapper på nanometernivå. Resultatet blir både repor i kontaktytan och feta avlagringar.

Fiberförvaring

skräpförvaringLiggande som en rulle i skrivbordslådan, är definitivt inte rätt sätt att förvara fiberledningar. Bilden ovan visar ett annat exempel på olämplig förvaring. Lådan innehåller demonterade ledningar som plockats ur en datorhall och förvaras temporärt på detta sätt i väntan på undersökning och tvättning. De kan definitivt inte återanvändas i detta skick.

fiberhyllorDetta är korrekt förvaring. Kablagen ska förvaras liggande i sina ursprungsförpackningar i korrekt uppmärkta lådor i ett förråd. Endast på så sätt kan man vara säker på att den kabel man har fått tag i är fabriksny och sannolikt oskadd. Men det är ingen garanti. Den ska ändå undersökas. Se ovan.

dammskyddBland dina bästa kompisar är dammskydden, de till synes betydelselösa små plastpluggar som sitter i fabriksnya fiberkontakter och i alla patchpaneler och annan optisk utrusning. Kasta inte bort dem, utan spara och återanvänd. De är din försäkring mot att kontaktdonen inte förorenas av damm eller invaderas av fibrer, pollenkorn och kvalster, utan är någorlunda dammfri när du ska använda den.

utrustning-tug-stokab-detaljHär är en typisk patchpanel med svarta blindpluggar i chassitagen, som ska sitta kvar tills uttagen ska användas. Att göra rent ett chassitag inuti är betydligt mycket svårare än att göra rent ett kontaktdon.

Exempel på dämpning

En bra övergång mellan två kontakter ska inte dämpa mer än en halv decibel. En usel skarv med smutsiga kontakter kan dämpa uppåt fyra decibel. Då är man illa ute.

Exempel på dämpningar
Två hopsvetsade fibrer: 0,01 dB
Bra skarv med två rena kontakter: 0,5 dB
Dålig skarv med två smutsiga kontakter: 2-4 dB
Kabel som klämts i dörr (skada på kärnan, oanvändbar): 10 dB
SUNET mellan Stockholm och Uppsala (Odensala), 6 mil fiber: 15 dB
SUNETs krav på Tele2s transmissionsnät: 0,2 dB/km

Med ett par, tre usla kontakter i serie kan man åstadkomma lika mycket dämpning som hela sträckan mellan Stockholm och Uppsala! Du kan råka halvera prestanda på det sättet.

Sammanfattning

Renlighet är en dygd. En smutsig fiberkontakt kan förstöra hela överföringen eller försämra prestanda betydligt. Tre smutsiga kontakter i serie kan dämpa lika mycket som hela fibervägen från Stockholm till Uppsala. I en typisk datorhall kan det finnas uppemot tusen patchkablar, alla en potentiell felkälla.

De vanligaste misstagen är att återanvända gamla fiberkablar utan att undersöka dem i mikroskop. Fabriksnya, men trots det smutsiga kontaktdon har ställt till mycket problem vid utbyggnaden av SUNET, trots uttryckliga specifikationer om tvätt i avtalet.

SUNET ger inte bort fibertvättpennorna bara för att det sitter en fin logotyp på dem, utan för att de ska användas.

Visdomsord

  • Tvätta även nya fibrer du just tagit ur påsen. Det är inte alls säkert att de är rena.
  • Tvätta alltid på samma sätt för att få repeterbarhet.
  • När du använt en bomullstopp, bryt den och släng den.
  • Kontaktdon med repor går vanligtvis inte att rengöra. Skydda alltid fria kontakter med dammskydd.
  • Spara alla dammskydd. Sätt omedelbart tillbaka dem när uttaget eller kontaktdonet inte används.
  • Förvara alltid en transciever med dammskyddet på.
  • Om en transciever inte är skadad, undvik att försöka tvätta den.
  • Titta inte in i en fiber eller i ett chassitag. Normalt ska högeffektlasrar och liknande i raman- eller EDFA-förstärkare stänga av effekten om en kontakt dras ut, men du vet inte. OTDR-instrument skickar också in hög effekt i ledningen, men har inga skyddsmekanismer. Ögat skyddas inte av blinkreflexen, för den aktiveras inte av infrarött ljus. Don’t stare into beam with remaining eye!

Läs mer

Här kan du få tag i en fibertvättare

https://www.aflglobal.com/Home.aspx
http://www.fujikura.com/
http://www.fs.com/

Här kan du köpa ett fibermikroskop

http://www.viavisolutions.com/en-us
http://www.exfo.com/

Allt om olika fiberkontaktdon: https://www.sunet.se/blogg/fiberkontakter-en-hel-massa-standarder/

Olika fibertyper: https://www.sunet.se/blogg/sa-tillverkas-optisk-fiber/

Akta ögonen och fingrarna: http://www.thefoa.org/tech/ref/safety/safe.html

Save

Save

Save

Save

Save

Save

1968-01-01

Fiberfeber startades

1 May 2015

Beställa routrar och optik

15 Sep 2015

Leverans av routrar och optik

1 Jan 2016

Byggnation av kärnnät

1 Feb 2016

Börja flytta över kunder

16 Jun 2016

Nya Sunet operativt

16 Oct 2016
2017-03-27

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!