Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

av Jörgen Städje den 9 Nov 2015

Utan peering-punkter på viktiga ställen i världen skulle SUNETs budget behöva öka ständigt, i och med det ständigt ökande behovet av dataöverföring. Det skulle ledningen aldrig gå med på. Som tur är finns det en elegant smitväg.

Att trafiken på Internet ständigt ökar, är det ingen som betvivlar. Det trista är att kostnaderna för överföringen av densamma också ökar. Leif Johansson, en av SUNETs teknikledare, förklarar i den här artikeln hur SUNET motarbetar de ökande kostnaderna.

Men först lite trendspaning. Akamai gör ett par årliga sammanställningar av hur trafiken och hoten på Internet ökar, och det är inga små siffror det handlar om. Diagrammet nedan är taget ur Akamais rapport State of the Internet (SOTI) som är väl värd att läsa. I och med att Akamai kanske står för 30% av all trafik på Internet är deras siffror ganska övertygande. Varför står då Akamai för 30% av all trafik? Det är den nya, sköna världen av strömmande video som drar de enorma trafikvolymerna.

akamai trafikökning

Diagrammet börjar år 2009. De orange staplarna visar att världen då tankade ungefär 100 petabyte per månad till sina mobiler. Samtidigt kan man se att rösttrafiken till mobiler var cirka 150 PB/mån vid samma tid. Sedan har förhållandet vänt och rusat. Det viktiga är inte var det här datat tar vägen, utan det viktiga är den exponentiella trenden.

År 2015 tankar hela världen 4100 PB/mån, eller 4,1 exabyte per månad. Som parentes kan man se att volymen taltrafik bara har ökat till 200 PB/mån på dessa sex år. Det är sannolikt så att dedikerad taltrafik snart blir olönsam. Den kommer förmodligen att bli helt digital i 4G- och 5G-näten med VoLTE (Voice-over-LTE). De flesta mobiloperatörer ger ju numera bort samtalen. Du ser vad de tjänar pengarna på.

Varför bygger SUNET ett globalt nät?

– Man kunde tro att SUNET är ett svenskt nät, men det är inte hela sanningen. SUNET är ett svenskt nät, också, men vi ser oss som en del av ett globalt nät i samverkan med allt från greker, kineser, amerikaner och spanjorer till norrmän och liknande, börjar Leif.

Det har flera anledningar. En av dem är att vi jobbar med samma sak, att stödja forskning. Forskning är global. Forskare måste kunna jobba och ha instrument var som helst i världen. Men en annan anledning är att man måste kunna komma åt tjänster var de än finns i världen och dessutom på ett billigt sätt.

Det finns flera sätt att göra det. Man skulle kunna skicka all trafik till Telia och så får de reda ut vart trafiken ska. Men det skulle bli dyrt. Den typen av trafik brukar kallas för transittrafik eller commodity, vilket anger att den överförs av en leverantör som kan skicka den var som helst i världen men också ta betalt för det.

Alla grafer över nätverkstrafiken i världen ser likadana ut. De rusar i höjden med nära nog exponentiell tillväxt. Då kan man fråga sig hur det kommer sig att SUNETs och Nordunets budget inte har exponentiell tillväxt också?

Peeringstrategi

Det beror på organisationernas peering-strategi, där vi är bland de ledande i världen på denna typ av kostnadskontroll genom samtrafikavtal. Från början fanns peering bara i Stockholm, men genom Per Nihléns initiativ finns det numera både i Holland, England, Tyskland och USA.

Vi undersöker hela tiden var trafiken tar vägen från vårt nät ut till externa aktörer. När vi ser att det finns en tillräckligt stor dataström till en aktör, försöker vi köra samtrafik med det nätet. Avsikten är att trafiken ut till de externa aktörerna ska balanseras och kvittas mot den inkommande, så att vi inte ska behöva betala till Telia och liknande aktörer för trafik som vi kan hantera själva.

Skulle de SUNET-anslutna till exempel köpa väldigt mycket Amazon Web Services eller många servrar hos Microsoft Azure kommer vi att kunna mäta upp mycket nätverkstrafik dit.

Då kommer vi att skaffa en peeringrelation med dessa företag och skicka trafiken direkt till dem, istället för att gå via en transitleverantör. Det gör trafiken både mera stabil och framför allt billigare. Tittar man på grafen över vår transittrafik har den varit mer eller mindre platt under de senaste tio åren.

peering-COMMODITY

Till skillnad från det översta diagrammet, börjar kurvorna här år 2000. Det är den röda och den gröna commodity-kurvan som är SUNETs ekonomiska ryggrad och är anledningen till att vi kan ha en förutsägbar och rimlig budget. Att behålla den röd-gröna grafen platt är att planera SUNETs kostnader. Att den peerade trafiken sticker iväg uppåt spelar ingen roll eftersom den inte medför ökade kostnader.

Ett samtrafikavtal kan också ha en inverkan på priset för vissa tjänster. Filöverföringstjänsten Box (ungefär som Dropbox) tar både betalt för lagringsutrymmet och för överfört data när man hämtar det. Det beror på att Box har en transitleverantör som säljer Internet till dem. Box har ingen kontroll över nätverkskostnaden, för de har, till skillnad från SUNET inget globalt nät. Den som köper lagring hos Box får därför både betala för diskutrymmet och dataöverföringen. SUNET har förhandlat bort nätverkskostnaden i utbyte mot att vi dragit ett eget nät fram till deras datorhall. Det är av den anledningen vi har en router och en avlämningspunkt i Kalifornien där vi kan lämna av trafik direkt till diverse molntjänster.

ndn-map-europe

Kartan visar Nordunets närvaro i Europa. Du ser att routrarna ligger som en motorväg ned genom Benelux och över till London. Att fibrerna ligger just så beror naturligtvis på att de stora bilvägarna går på samma sätt och att fibrerna ligger längs vägarna.

I Amsterdam finns en stor knutpunkt kallad Amsix. I London finns Linx. Detsamma gäller Hamburg och Frankfurt. Vi finns helt enkelt på sådana ställen där alla andra tjänster finns.

ndn-map-world

Vi har också routrar i Miami, Washington, Chicago och Palo Alto där vi kan lämna av data till nät och tjänster som våra kunder använder sig av. Strategin att matcha vår nätutbyggnad mot kundernas behov är vad som håller vår budget, och därmed kundernas budget, på en konstant nivå trots att nätanvändningen ökar nästan exponentiellt.

Utvecklingen rullar emellertid på. Mycket snart kommer det att finnas en knutpunkt mitt i Schweiz också, hos CERN. När det är klart kommer Nordunets globala nät att täcka i stort sett alla stora forskningscentra i hela världen. Utom Japan, dit flera konsortier funderar på att ta sig via Nordpolen eller Nordostpassagen som ju är öppen numera på grund av den globala uppvärmningen.

Hur dimensionerar man globala nät?

– Hur bygger man ett globalt nät som ska vara skalbart och hur delar man på kostnaderna för dyrbara saker som förbindelser över Atlanten eller Stilla Havet? Antag att forskningsvärlden som helhet vill ha 300 Gbps över Atlanten och kanske 200 Gbps till Japan. Forskningssamarbete förbrukar resurser och det finns en begynnande global samverkan kring detta.

Hur får man fram Nordunet till routern i Palo Alto? Dels hyr vi fiberförbindelser där det inte finns andra samarbetsparter, men ibland kan vi dela kapacitet med en samarbetspart, som amerikanska Internet2. Då får de något av oss och så får vi något av dem. Många svenska forskare vill ha data från USA, men å andra sidan vill många amerikaner till CERN och då kan vi byta kapacitet med varandra.

Det viktiga

– Vi varken kan eller vill tala om för våra kunder hur de ska använda nätet. Man skulle kunna vara byråkrat och börja sätta stopp för datatrafik eller kräva en förklaring på varför någon vill ha tio gigabit till den punkten, i form av ansökningshandlingar. Det skulle i praktiken bromsa forskningen eftersom forskarna inte har minsta möjlighet att förutsäga behoven. Istället menar vi att det är vårt jobb att se till att forskarna ska kunna göra allt det de vill göra, utan begränsningar.

Forskarna ska inte behöva tänka på om det är för dyrt att ha en antennarray i Norrland eller om det blir för dyrt att ha ett teleskop i Sydamerika. Det är inte deras problem. Deras uppgift är att forska, vår är att se till att vi inte är i vägen, avslutar Leif.

Läs mer

Akama State of the Internet: https://www.stateoftheinternet.com/index.html

Tanka ned SOTI: https://www.stateoftheinternet.com/connectivity-akamai-cdn-state-of-the-internet-reports.html

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

DNS och DNSSEC utan facksnack

30 Jan 2018
/ Bloggen fiberfeber

Från oss alla, till er alla

14 Dec 2017
/ Bloggen fiberfeber

Så arbetar NOC

13 Nov 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNET i Hongkong

20 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNETs handbok i informations- och IT-säkerhet

1 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!


Warning: file_get_contents(https://www.linkedin.com/countserv/count/share?url=https://www.sunet.se/blogg/peering-sunets-ekonomiska-ryggrad/&format=json): failed to open stream: HTTP request failed! HTTP/1.0 404 Not Found in /var/www/html/wp-content/themes/sunet/functions.php on line 5416