SUNET – nu ännu bättre!

av Jörgen Städje den 16 Sep 2015

Vad är SUNET egentligen? Vad har du för nytta av att veta vad SUNET består av? Nätverk brukar beskrivas som ulliga moln som data bara försvinner in i och kommer ut på andra sidan, med någon sorts magi. SUNETs föreståndare Maria Häll visar att SUNET är mycket mer än så och att kunskaper om nät och tjänster är viktiga. Fiberfeber bad henne förklara lite om vad de anslutna får, utöver en högre bandbredd.

– Vad får användarna för nytt med nya SUNET? Det är klart att en högre hastighet var nödvändig. Generationsskiften har förekommit med jämna mellanrum under hela SUNETs existens. Men vad användarna får nu är betydligt högre säkerhet, bättre redundans och näst intill obefintlig risk att något kommer att gå sönder som påverkar de SUNET-anslutna organisationerna. Nätet blir också byggt på ett mycket smartare sätt eftersom det numera finns modern teknisk utrustning som kan överbrygga längre avstånd utan mellanled. Det har resulterat i att nätets fiberlängd blivit hundratals kilometer kortare, samtidigt som nätet fått flera redundanta vägar, börjar Maria.

maria1

I och med den nya ringstrukturen uppnår vi flera saker som gagnar användarna. Dels så blir det förstås fler fibervägar till varje region, vilket gör tillgängligheten bättre. Men det blir också närmare till både grann-universitetet och till resten av världen i och med att inte all trafik behöver passera Stockholm. Så kan till exempel Chalmers och Göteborgs universitet ha närkontakt och deras trafik ut till Europa kan gå nedåt mot Köpenhamn direkt istället för att som tidigare behöva vända i Stockholm. Det gör att latency (dvs det som i folkmun kallas svarstid eller pingtid) blir lägre.

Fiberfeber: Med tanke på hur många misslyckade och tveksamma upphandlingar och programutvecklingsprojekt som statliga myndigheter (polis, sjukvård) genomfört på senare tid måste SUNET vara rena lyckokastet?

– Upphandlingen av det nya nätet gick väldigt bra. Jag skulle vilja hävda att vi är väldigt duktiga på både upphandling och genomförande. Vi har väldigt bra och duktiga resurser inom SUNET som bidrar till att det blir väldigt stabila och bra upphandlingar, både tekniskt och juridiskt.

Fiberfeber: Kan det bero på att tekniker har fått vara med om att utforma proceduren, och inte byråkrater?

– Jag tror att det behövs både byråkrater och tekniker. Man måste följa det juridiska regelverket runt en upphandling. Där har vi ovärderlig hjälp av både den advokatfirma vi anlitar och vår upphandlingsansvarige Fredrik Persson Jonhed från Karlstad Universitet. Men det tekniska perspektivet är också oerhört viktigt oavsett om det handlar om redundans, säkerhet eller funktion. Det är vi väldigt duktiga på, i detta fall SUNETs COO Börje Josefsson och CTO Per Nihlén, och det kan jag väl påstå inte alltid förekommer i statliga upphandlingar…

Fiberfeber: En fördel måste ju vara att de universitet som inte vill uppgradera, inte behöver betala något extra?

– Vi har den nödvändiga flexibiliteten. Bandbreddsbehoven har visserligen ökat, men inte överallt, samtidigt. Vill de anslutna använda sig av hela den bandbredd som finns, kan de välja att göra detta. Väljer man det får man skaffa egen utrustning som är kapabel att ta hand om 100 Gbps, men väljer man att inte göra det, eller göra det senare, så går det också bra. Det finns naturligtvis organisationer som sällan kommer upp i närheten av 100 Gbps, men kapaciteten finns där den dag den behövs.

Global räckvidd

SUNET är en del av hela den globala forsknings-infrastrukturen. Vi tycker nog att vi i Skandinavien ligger i framkant på flera olika sätt, men eftersom vi är en del av denna infrastruktur vill vi ge våra forskare och högre utbildning det allra bästa möjliga både vad gäller bandredd, redundans och säkerhet, men det intressanta är hur forskningsnäten utvecklas i hela världen. Det dyker upp nya forskningsstationer överallt, till exempel i norra Skandinavien och i Sydamerika, som måste anslutas till nätet för att forskare i hela världen ska kunna nå det data som produceras där och samverka globalt.

Vi måste förstå att vi är en pusselbit i ett globalt nät som består av oss i Norden, hela Europa genom GÉANT-nätet, men också av resten av världens olika forskningsnät. Resultatet när alla kan nå alla andras data är att olika forskningsgrupper i hela världen kan samverka på ett effektivare sätt. Detta kommer att bli allt viktigare.

Nya tjänster

Nya SUNET kommer att kunna bana väg för nya, bandbreddskrävande tjänster. Vi har täta kontakter med alla anslutna organisationer och försöker få reda på vilka tjänster de behöver. Behovet av tjänster ökar, också nya typer av tjänster. Då är det otroligt viktigt att vi har bandbredd och redundans som klarar alla dessa utmaningar.

Utvecklingen har gjort universiteten mera virtuella. Många studerar på distans, och kan både studera eller forska vid flera universitet samtidigt.

Vi har också en dialog med kultursektorn, när det gäller digitalt bevarande inom olika kulturområden. Vi har gjort en viljeförklaring mellan SUNET, Vetenskapsrådet och Riksarkivet där vi avser att samverka med infrastruktur kring detta. SUNET erbjuder redan nu tjänster som kan vara av nytta vid digitalt bevarande, som lagring, säkerhetskopiering osv. Vi håller på med molntjänster kring just detta, till gagn för alla SUNET-anslutna organisationer.

Allt blir forskningsbart

Definitionen av ”forskningsbart material” blir allt vidare. Snart är allt möjligt data forskningsbart. Jag tror till exempel att allt fler myndigheter kommer att bli delaktiga i någon typ av forskning.

Det behöver lagras mer rådata och data måste vara nåbart på nya sätt, både för studenter och forskare och andra intresserade. Många forskare vill ha mera tillgång till rådata, som till exempel hundraåriga texter som kultursektorn gärna vill bevara digitalt. Urgamla handskrifter måste kunna läsas enkelt, genom att man klickar och bläddrar, oavsett var man befinner sig i världen.

maria4

Vi ser också att behovet av videokonferenser ökar, om än inte i den takt man överlag i samhället kanske hade trott. Icke desto mindre tror vi att tjänster för strömmande media kommer att expandera. SUNET Play är en av dem. Tjänsten används för distribution av lektioner och föreläsningar medan de är aktuella, varefter de så småningom kan långtidslagras, återigen för forskning och repetition. De pedagoger som undervisar, behöver helt enkelt nya sätt att sprida sina alster.

SUNET ska agera stöd för forskning och utbildning i Sverige. För att kunna vara det behöver vi vårt nät och vi behöver tjänster som underlättar för forskning, högre utbildning och kultur, kopplat till det internationella forskningssamarbetet. Vi vill följa utvecklingen hos alla andra forskningsnät. Att vi dessutom är först och bäst på flera punkter, gör inget alls, avslutar Maria med ett leende.

Läs mer

Om smärtfri upphandling: https://www.sunet.se/blogg/upphandling-av-optiskt-nat-nar-allt-bara-flyter-pa/

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

DNS och DNSSEC utan facksnack

30 Jan 2018
/ Bloggen fiberfeber

Från oss alla, till er alla

14 Dec 2017
/ Bloggen fiberfeber

Så arbetar NOC

13 Nov 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNET i Hongkong

20 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNETs handbok i informations- och IT-säkerhet

1 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!