Upphandling av optiskt nät – när allt bara flyter på

av Jörgen Städje den 25 Jul 2015

Nya Sunet kommer att bestå av 7000 kilometer svartfiber i ett antal redundanta ringar som täcker hela Sverige. För att skaffa all den svartfiber som behövs för Nya Sunet fick vi naturligtvis köpa in den av någon leverantör. För att få göra detta måste man följa de regler för statlig upphandling som anges i Lagen om offentlig upphandling, LOU, gå ut med offertförfrågningar, väga för och emot och så vidare.

Statlig upphandling tänker du, då var det väl den vanliga raden överklaganden från olika leverantörer som ansett sig förfördelade, eller också har vissa har hittat på orimligt låga priser, så att andra leverantörer i sin tur klagar. Men nej, tack vare SUNETs stora tekniska professionalitet blev detta en upphandling som bara flöt på i all tysthet, alla var nöjda och ingen klagade. Ett mönster, helt enkelt.

Fredrik-Jonhed
Fredrik Persson Jonhed, upphandlingsansvarig på Karlstads Universitet och SUNET.

Vi är lite chockade, med tanke på dagens hårda upphandlingsklimat där i stort sett alla fula tricks är tillåtna. Huvudansvarig för affären var Fredrik Persson Jonhed, upphandlingsansvarig på Karlstads Universitet och SUNET. Nu får du förklara dig, Fredrik:

– Det handlar om dialog, riskvärdering och hög beställarkompetens. Det finns flera sätt att genomföra upphandling i Lagen om offentlig upphandling. Upphandlingen var i vårt fall väldigt komplex och vi behövde prata med leverantörerna under processen, varför vi valde alternativet ”konkurrenspräglad dialog”. Det går till så att man i första steget ställer upp ett antal parametrar kring leverantören, såsom storlek, kapacitet och referenser och annonserar ut sitt intresse. Vi fick sex anbudssökande och valde ut fyra av dem till steg två, nämligen Tele2, TeliaSonera, Triangelbolaget och TDC och under hösten 2014 inbjöds de till dialog.

De inbjudna hade fått ett första förslag till anbudsförfrågan, som de kunde titta på och samla ihop sina svar, och framför allt, ange om de kunde se några problem i frågorna. Avsikten var att få in återkoppling från marknaden på vad som var vettigt att begära och om vi hade orimliga önskningar. Vi var också tydliga med vad som var viktigt att svara på i upphandlingen och framför allt hur.

Hade vi ett skall-krav och leverantören valde att svara nej, måste denne vara beredd på att övertyga oss om att vi hade ett felaktigt eller orimligt krav. Vi tvingades till en annan bedömning också. Oavsett om leverantören svarade ”ja” på frågorna, var vi tvungna att vara säkra på att denne faktiskt kunde klara av att leverera lösningen och hur det skulle gå till. Denne fick dessutom anstränga sig att övertyga oss om att de kunde.

Om katten är svart eller vit spelar inte så stor roll, bara den fångar möss…

Det fanns saker att väga för och emot. Ursprungligen ville vi till exempel inte ha lufthängd fiber, hängd i kraftledningsstolpar, utan önskade nedgrävd fiber, men leverantörerna gav vid handen att det fanns många fördelar med lufthängd fiber också. Vi fick ändra våra preferenser. Västeråsincidenten visade ju i efterhand att fiber i marken inte heller är så säker. Den är dessutom svårare att reparera. Det visade sig att risken för att en fiber skulle gå av högst uppe i en stolpe är liten. Slutligen blev det både och.

En annan, liknande fråga var kravet på att få KML-filerna som kunde läsas in i Google Earth och utvisa exakt var fibrerna låg. Vissa leverantörer ville inte visa upp detta, och för att få med dem i det fortsatta arbetet var vi tvungna att släppa på detta krav och nöja oss med enklare kartor.

Det var kompromisser vi fick göra. Om katten är svart eller vit spelar inte så stor roll, bara den fångar möss, poängterar Fredrik.

Och därpå avslöjar Fredrik en stor insikt i upphandlingsprocessens mörka skrymslen, som få upphandlare förmodligen besitter:

– Ett fint SLA är inte mycket värt när nätet faktiskt går ned. Det räcker inte med att vi kan stämma företaget för utebliven leverans. Vi vill inte ha problem. SLA:t kan sitta där i pärmen men vi vill inte leta fram det, utan vi vill ha en leverantör som vi kan lita på. Det spelar ingen roll om vi kan kräva några hundra tusen kronor för att nätet varit nere för länge. Vi är inte intresserade av dessa pengar. Det håller inte att Max IV-labbet saknar Internet en vecka. Radioteleskopet i Onsala blir helt obrukbart utan Internet. Det vi köper, ska fungera.

Omstörtande. Nå, dialogen fortsatte:

– Efter första sammankomsten gick vi hem och skrev ett nytt förfrågningsunderlag, inkluderande leverantörernas återkoppling. Skillnaden mot den förra versionen var inte väldigt stor, men vi bad dem besvara det nya dokumentet som om det hade varit en upphandling.

Vi meddelade också hur vi skulle betygssätta och riskvärdera svaren, från noll (diskvalificering) till 6. Vi ville helt enkelt inte ha in dåliga svar. Otydliga svar riskerar att leda till bråk, eller till att en god lösning inte redovisas korrekt och felaktigt kan falla bort. Dessutom ökar det risken i projektet.

När vi fått in svaren, formulerade vi en slutgiltig anbudsförfrågan. Ingen leverantör kunde i detta skede hävda att de inte fattat vad vi var ute efter. Eftersom vi nu visste att alla fyra kunde leverera den tekniska lösningen på ett bra sätt valde vi att trycka på kostnaden. så att kvaliteten kom att betyda 30 % och kostnaden 70 % i utslaget, men vi var tydliga med att berätta att det ekonomiskt mest fördelaktiga inte enbart var lägsta pris.

Julklapp

Anbuden kom in till jul 2014. Svaren var i princip redan kända och Tele2 kom på första plats. Sedan väntade vi i de stipulerade tio dagarna, men ingen valde att överpröva och affären var ett faktum. Tydligen hade vi gjort rätt, informerat tydligt om vad vi ville köpa, utvärderat alla frågor på det sätt vi sagt att vi skulle, inte hittat på nya krav i efterhand och behandlat alla leverantörer lika.

Prinsesstårta

Avtalet skrevs på den 14 april 2015 och då var det prinsesstårta hos SUNET i Stockholm.

handslag
Här skakar SUNETS styrelseordförande Stefan Bengtsson hand med Tele2s VD Thomas Ekman efter affärens fullbordan. Bild: Tele2.

kontraktssidaNotera att avtalet bara är på tio sidor. Det är ovanligt kort för att vara ett svenskt hundramiljonersavtal. 40 sidor är vanligare. Detta ledde till många undringar. Men vi tycker det är bra. Varför ska man ta med en hel massa paragrafer ur köp- och avtalslagen i avtalet, när de redan står i lagboken? Dessutom finns ju förfrågningsunderlag och anbud med som bilagor. Vi vill ha avtalet för att i första hand lösa vardagsfrågor både internt på SUNET och gentemot vår partner Tele2. Hela processen började i midsommar 2014 och slutade lyckligt i april 2015.

Kostnader

Det upphandlade nätet är indelat i stamnät, accessnät, några smärre extra ethernetförbindelser, samt inplaceringen, alltså lokalyta att ställa utrustning i. Allt köptes i en klump, men beroende på lösning kan det bli olika många förstärkarnoder på vägen, vilket är en kostnad för SUNET. Det fick vägas in i bedömningen. Av detta är stamnätet och inplaceringen de stora kostnaderna. Accessnätet, alltså stadsnäten, finns redan och är en liten del i det hela.

– Kostnaden indelas i två delar. Vi ville köpa rätten att använda stamnätet i 15 år utan att leverantören kunde ta tillbaka det, så kallad IRU (Indefeasible Right of Use), snarare än att hyra det. Den kostnaden ville vi betala i förskott för att få med den i investeringsbudgeten, för att därefter kunna planera våra inköp av utrustning och dessutom ha råd med ett generationsskifte av utrustning i förstärkarnoderna.

Dessutom tillkommer en månadsavgift för drift och underhåll. Denna är inräknad i det publicerade totalpriset. Månadsavgiften sänks enligt servicenivåavtalet vid kommunikationsavbrott. Sänkningen uppgår till 2 % av månadsavgiften per påbörjad 90-minuters avbrottsperiod som överskrider de första 90 minuternas avbrott.

Tekniken

Routingen från stamnätet till accessnäten får SUNET själv skaffa utrustning för. I stort sett kommer det bara in ett antal lösa fiberändar i stamnätsnoden som SUNETs personal får kontaktera, ansluta och provmäta. Detsamma gäller för förstärkarstugorna (ILA, In-Line Amplifier) ute i skogen mellan städerna. Tele2 står för själva stugorna (och SUNET hyr plats), men SUNET bekostar utrustningen inuti. SUNET betalar dessutom för elkraften till stugorna.

Diversiteten

Hur ska Tele2 kunna garantera att två fibrer inte hamnar närmare varandra än 10 meter, den här gången?

– Vi har Tele2s löfte på att så inte sker och vi tittar noga på deras kartmaterial för att verifiera detta. I fallet med västeråsincidenten i OptoSunet hade vi inte fått det vi hade köpt! Eventuellt kan det vara acceptabelt med ett mindre separationsavstånd på vissa ställen, som inuti byggnader, eller på ställverksområden där ingen har tillåtelse att komma och gräva. Det står inskrivet i avtalet att om ett nytt Västerås-fall inträffar ska SUNET ersättas för de kostnader som erlagts för en diversitet som inte levererats.

Lyckligt slut

Här har SUNET demonstrerat en färdighet som många i branschen inte besitter, en förmåga att hålla sams med alla leverantörer trots att det gäller mycket stora pengar. Alltihop handlar om att informera. Att göra upphandlingen som en öppen upphandling enligt LOU, utan att prata löpande med leverantörerna hade varit omöjligt. Ändå är öppna upphandlingar absolut vanligast idag. Insikten om att ett SLA bara är en bit papper utan egentlige värde när nätet kraschar, slår förmodligen också ned som en bomb hos många.

– Vi har fokuserat på att eliminera risker i projektet, med det sätt vi ställt frågorna och värderat svaren från leverantörerna. Vi vill vara säkra på att leverantörerna faktiskt klarar av det de lovat, avslutar Fredrik

Faktatabeller

Pris

  • Totalt pris:~300 miljoner SEK

Fysiska data

  • Stamnätets längd: ~7000 kilometer
  • Stamnätets kapacitet: 100 Gbps
  • Typ av fiber: G.652 och G.657
  • Dämpning: högst 0,25 dB/km, bör vara <0,22 dB/km Stadsnätslänkarnas kapacitet: 100 Gbps (två anslutningspunkter på varje högskola)
  • Antalet stamnätsnoder: >40

Viktiga datum

  • Avtalstid: 2016-11-01 – 2031-10-31
  • Leverans utrymme och kraft: 2016-01-31
  • Leverans stamnät: 2016-03-31
  • Leverans accessnät: 2016-08-31
  • Leverans viss ytterligare transmission: 2016-09-30
  • OptoSunet upphör: 2016-hösten
  • Drifttagning nya Sunet: 2016-11-01
  • Acceptabel nedtid/månad: 90 min

Läs mer

Här är Tele2s egen artikel om saken: http://om.tele2.se/tele2-bygger-sunets-nya-nationella-datafibernat-for-sveriges-hogskolor-och-universitet/

Så här rapporterade Computer Sweden om själva köpet: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.622696/universiteten-far-nytt-supernat-nar-sunet-storsatsar-pa-svartfiber

Så här skriver Computer Sweden om nätets redundans: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.626414/sunet-bygger-monsternatet-som-ska-vara-framtidssakrat

Om fiber av typen G.652: http://www.itu.int/rec/T-REC-G.652-200911-I

Om fiber av typen G.657, böjokänslig: https://www.itu.int/rec/T-REC-G.657-201210-I/en

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

DNS och DNSSEC utan facksnack

30 Jan 2018
/ Bloggen fiberfeber

Från oss alla, till er alla

14 Dec 2017
/ Bloggen fiberfeber

Så arbetar NOC

13 Nov 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNET i Hongkong

20 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

SUNETs handbok i informations- och IT-säkerhet

1 Sep 2017
/ Bloggen fiberfeber

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: Vi ligger i framkant!

10 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!