Maria Häll: Vi ligger i framkant!

av Jörgen Städje den 10 Apr 2017

Efter tre års hårt arbete är SunetC äntligen på plats i en kraftverksstolpe nära dig. Fiberfeber har talat med Sunets föreståndare Maria Häll om hur saker och ting flyter på och hur det förväntas gå i framtiden.

Maria trollar. Den lilla bollen framför henne symboliserar allt transmissionsglas i hela SunetC, totalt 0,7 liter ren kiseldioxid som lyses upp av det magiska skenet från 128 lasrar på sammanlagt 0,1 watt.

Nu är SunetC klart och är uppe och går. Blev det som du hade räknat med?

– Visst blev det som jag hade räknat med. Att bygga ett nytt nät är en lång process som kräver långa förberedelser, minutiös planering i alla steg, som dimensionering och upphandling. Processen började redan 2013. När planeringstiden är så lång, kan man förvänta sig att det blir som man vill. Det har faktiskt gått mycket bättre än förväntat. Projektledningen var duktig, helt enkelt. En IT-chef jag träffade nyligen, menade att vi faktiskt ”har bytt hjärta under drift” alternativt byggt båten medan vi kört. Ingen har egentligen märkt att vi har bytt nät. Jag kan bara gratulera alla inblandade.

Jag ställer om frågan som televisionens Fredrik Ekelund ställde till Robin Bengtsson efter att han vunnit Melodifestivalen 2017: Hur var resan?

– Jag har inte varit direkt inblandad i de tekniska detaljerna, men av de rapporter jag fått har allt gått otroligt bra. Man kan köra i diket på mindre projekt än det här, men det har inte skett. Allt har dock inte varit bara solsken. Vi har haft diskussioner kring fiberns kvalitet. SunetC byggs upp av flera fiberägare och vi har fått uppmana flera av dem att tvätta sina fiberkontakter. Vi har också delat ut fibertvättar till flera av dem, mera symboliskt, men ändå.

Det trodde man inte skulle vara nödvändigt??!?

– Det var lite provokativt att göra det. Börje Josefsson (st enhetschef) och jag har upprepade gånger talat på olika sammankomster om vikten av att ha ren fiber, bra dokumentation, och ha koll på alla andra kvalitetsparametrar. Jag vill hela tiden framhålla att stadsnäten är en del av det globala forskningsnätet. Stadsnätsägarna har i regel inte förstått att de till exempel ska vara med och forsla data från ALMA-teleskopen i Chile till forskarna på KTH.

Att det gick så lätt berodde främst på duktiga tekniker, eller? Vem har tänkt ut vad?

– Det började ritas på servetter redan 2013. I inledningsskedet var det Per Nihlén och Börje Josefsson och sen kom alla tekniker på NORDUnet med. Folket på Sunet är en väl sammansvetsad grupp som faktiskt vet vad de håller på med.


The Facilitatorz! De skarpslipade hjärnor som tänkte ut, planerade, upphandlade och genomförde SunetC har samlats till en gruppbild på Sunetdagarna i Halmstad 2017. Här beskriver de sina förtjänster och förmågor, från vänster i bild:

Fredrik Person Jonhed: Jag höll i upphandlingen av SunetC. Superförmåga: Jag kan se förbi Lagen om offentlig upphandling.
Stefan Liström: Jag projektledde bygget. Superförmåga: Att få folk att göra saker.
Maria Häll: Jag är chef. Superförmåga: Kan trolla.
Fredrik Korsbäck (delvis dold): Jag hittar på nya grejor. Superförmåga: Byta glödlampor och rita på whiteboard.
Börje Josefsson: Jag är bra på att rita på servetter. Superförmåga: Kan säga nej.
Magnus Bergroth: Bra på att skruva i skruvar. Superförmåga: Kan hantera stjärnskruvmejsel.
Per Nihlén: Jag ritade på det första utkastet. Superförmåga: Jag säger ja.

Trots den humoristiska framtoningen är det här en liten grupp högspecialiserade tekniker som har konstruerat och genomfört ett projekt som gjort att Sverige nu ligger bland de främsta i världen på snabba nationella forskningsnät. Maria agerar chef med ett leende och får banbrytande saker att hända utan att egentligen behöva be om det. Månne något för andra att ta efter?


Har driftsäkerheten uppnåtts? Hur mycket då?

– Vi siktar alltid mot att ha så nära 100 procents upptid som möjligt, men OptoSunets röda och gröna nät med två redundanta förbindelser var inte tillräckliga för att uppnå detta. Det visade till exempel incidenten i Västerås, där redundansen förbrukades eftersom båda förbindelserna grävdes av. Vi kände därför att det var ett nödvändigt steg att införa tre redundanta förbindelsevägar på de stora sträckorna. Nätet ska aldrig gå ned.

Vad finns det för framtidsplaner för Sunet? Nya, snabbare överföringar, till exempel?

– Det handlar inte så mycket om snabbare förbindelser, utan nu ser vi ett ökande behov av datalagring. Stora datamängder forslas runt redan idag, men de kommer att bli ännu större. Våra lärplattformar bygger numera helt på strömmande media. Neutronlaboratoriet ESS kommer igång, precis som Max IV och andra stora projekt. Vi behöver ett nät dimensionerat för de belastningstoppar som uppstår när data ska skickas hit och dit. Till skillnad från de kommersiella näten som kan dimensioneras efter en medelbelastning, måste vi dimensionera efter en ständigt ökande topptrafik.

Men visst finns det planer på att skruva upp kapaciteten ytterligare från dagens 100 Gbps när behovet uppstår. Vad behöver vi göra för att kunna öka till 400 Gbps? Idag är sådana transceivrar inga hyllprodukter, men nätet är förberett för det och metoderna är klara. Det gäller bara att hitta bra produkter och försäkra sig om att tillverkarna kan leverera. Idag kan de inte göra det, men vi har fortlöpande kontakter med leverantörerna.

Sunet har visat sig vara väldigt duktiga på hög upptid, god datasäkerhet och utmärkta rutiner för upphandling. Kommer detta att smitta av sig på andra myndigheter?

– Förhoppningsvis kan Sunet gå i bräschen för hur man gör goda upphandlingar, hur man förbereder sig och framför allt skaffar sig god beställarkompetens. Vår kompetens kommer definitivt att smitta av sig på vår egen värdmyndighet Vetenskapsrådet.

eduroam rullar på? Får vi se flera anslutna ställen?

– Vårt samarbete med nätleverantören The Cloud medför att allt eftersom de bygger ut sitt nät, hänger eduroam med. Vi har länge haft närvaro på Wayne’s Coffee och Bishop’s Arms, många järnvägsstationer och flygplatser i landet, olika hotellkedjor osv. Men vi har också kunder som av olika skäl inte använder eduroam, som vi vet att vi måste hjälpa. Skolfederationen (som riktar sig till grundskolor och gymnasier) kan nu också erbjuda eduroam.

Vilka nya tjänster är på gång till kunderna?

– Det är huvudsakligen våra molntjänster, som innefattar säkerhetskopiering, datalagring och virtuella servrar. Flera av våra kunder är intresserade av molntjänsterna av den anledningen att de drivs av Sunet i Sverige. Molntjänster kommer över huvud taget stort, varför vi måste ha en god peering-strategi med NORDUnet. Nästa generations videotjänst, en lärplattform med exempelvis strömmande föreläsningar, är nästan färdigupphandlad. Den yngre generationens studenter formligen kräver detta.

Hur ser framtiden ut för optiska nät i Europa som helhet?

– Vi ligger långt framme här uppe i Norden, av flera skäl. Vi har ett långt land och vi har en tradition med fibernät som började med stadsnäten. Samtidigt har vi en entusiasm för bra förbindelser. Låt oss kalla det för fibermedvetenhet. Tyvärr finns inte den medvetenheten överallt i Europa och vi behöver ett mycket tätare samarbete mellan de europeiska forskningsnäten, huvudsakligen för att de inblandade ska slippa bygga sina egna nät, och därigenom skapa lager på lager av nät.

De nordiska universitetsnäten samarbetar mycket väl inom NORDUnet, men vi kan göra mer. Detsamma gäller för Europa. Man kunde tro att GÉANTs nät skulle vara en färdig nätlösning för Europa, men det är den inte, för det existerar samtidigt en mängd andra specialnät. Det är gammal-tänk som tyvärr belönas med EU-pengar. Lyckas man med en bättre samordning, kan man spara pengar och det ser jag som en utmaning för Europa.

Innebär Brexit något för den europeiska nätgemenskapen?

– Det vet vi inte i nuläget. Allt hänger på om det går att samarbeta trots att någon bryter sig ur EU. Om det innebär att de bryter sig ur nätsamarbetet eller ej, vet vi inte. Drar de sig ur, kan det bli kostnadsmässiga effekter.

Vilka stora datasprutor har vi nu och vilka kan vi förvänta oss inom den närmaste tiden?

– CERN är en stor dataspruta idag (20 Gbps till Sverige), Max III och Max IV också, precis som Onsala radioobservatorium (ganska snart 30-50 Gbps). Géant förser NORDUnet med 30-40 Gbps kontinuerligt. År 2020 kommer ESS igång och sannolikt också EISACT 3D allra längst upp i Finnmarken. Fler kommer, som ALMA-teleskopet i Chile och SKA-teleskopets antenner i Sydafrika och Australien. Sverige är tipp-topp, men de andra medlemsländerna behöver också modernisera sina nät. Och tro inte att CERN är den enda kärnforskningsanstalten i världen. Det finnas massor av andra som är lika stora datasprutor, som exempelvis Fermilab i USA.

I förra intervjun hade du argumentet ”Allt blir forskningsbart” Har du någon ny käpphäst?

– Nu är det det globala samarbetet som gäller. Sunet är mer än förut en del av det globala forskningsnätet. Vi bygger snabba förbindelser i Sverige och det är bra, men vi behöver ännu fler förbindelser i övriga världen. Karolinska Institutet har startat en filial i Hongkong och då har vi uppdrag att ordna förbindelse dit. Vi kommer att skaffa flera peering-punkter ute i världen för att hålla priset på dataöverföring nere, utöver de vi redan har i Europa och USA. Vi diskuterar redan hur vi ska kunna hantera den ökande trafiken till Asien. Peering-strategin är mycket viktig.

Lustiga fakta

Total kapacitet

Normalt kan man inte svara på frågan om hur mycket kapacitet Internet har, för man kan inte bestämma var man ska mäta. Vi har emellertid alla fakta och kan räkna ut hur mycket kapacitet Sunet har.

Om nätet har 64 DWDM-sträckor med 112 Gbps (inklusive FEC) som kan utnyttjas samtidigt blir det 7,2 Tbps dubbelriktad kapacitet. Men det gör forskarna snart slut på. Därför kommer nätet att behöva kompletteras med flera våglängder. Fullt utbyggt med 96 våglängder som kan utnyttjas samtidigt blir det 688 Tbps.

Eftersom nätet aldrig kommer att kunna utnyttjas så, är denna beräkning en aning hypotetisk. Tar man med den trefaldiga redundansen i bilden sjunker kapaciteten betydligt, men med ett antal tänkta förbindelser på 200 och 400 Gbps hamnar totalkapaciteten ändå på dryga 107 Tbps. Men vadå? ”640 kB borde räcka för vem som helst ” (B. Gates, 1981)

Långfilmer

Långfilmer är ett populärt mätetal idag. Skulle man omsätta Sunets fullt utbyggda kapacitet i hur många långfilmer som kunde strömmas samtidigt med 7 Mbps skulle det bli 98,7 miljoner samtidiga filmer. Servrarna hos Netflix skulle glöda och ryka.

Volym och vikt

Kärnan i stamnätsfibern består av kiseldioxid som är 8 mikrometer i diameter. All fiberkärna på hela det 8000 kilometer långa nätet tagen tillsammans, gånger två, eftersom nätet är dubbelriktat, blir till en volym på 0,7 liter, eller en liten boll med 11 centimeters diameter, med en vikt på 2 kilo. Denna boll lyses för närvarande upp av ett magiskt sken från 128 lasrar.

– 688 terabit per sekund, det är väldigt mycket. Tycker vi, nu! För tio år sedan hade vi inte ens kunnat ana 100 gigabit per sekund. Det hade varit astronomiskt då. Det gäller att hela tiden ligga i framkant, säger Maria och slår ett slag med trollstaven, varvid rummet lyses upp av ett blått sken.

Läs mer

Förra intervjun, från september 2015: https://www.sunet.se/blogg/sunet-nu-annu-battre/
Så är en fiber uppbyggd: https://www.sunet.se/blogg/sa-tillverkas-optisk-fiber/
Att konstruera ett fiberoptiskt nät: https://www.sunet.se/blogg/sa-designar-man-ett-fiberoptiskt-nat/
Viktigt att tvätta fiberkontakter: https://www.sunet.se/blogg/langlasning-renlighet-ar-en-dygd/
Géant: https://www.sunet.se/blogg/geant-och-nordunet-basta-kompisar/
Molntjänsterna: https://www.sunet.se/blogg/sunet-in-i-molnet-det-har-far-du/
En av de stora datasprutorna: https://www.sunet.se/blogg/cern-krossen-som-slar-sonder-materiens-minsta-byggstenar/
Belastningstopparna: https://www.sunet.se/blogg/nocen-spekulerar-1-hog-belastning/
Peering sänker kostnaderna: https://www.sunet.se/blogg/peering-sunets-ekonomiska-ryggrad/

Fler blogginlägg av Jörgen Städje

Den ökända hästen från Troja

31 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

Redundans är allt

3 Jul 2017
/ Bloggen fiberfeber

SNIC-snack

2 Jun 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff: del 5 av 2

3 Maj 2017
/ Bloggen fiberfeber

Maria Häll: We are at the Forefront!

13 Apr 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 4 av 2

22 Feb 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff, del 3 av 2

30 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 2 av 2

9 Jan 2017
/ Bloggen fiberfeber

We have liftoff! Del 1 av 2

16 Dec 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long Read – Cleanliness is a Virtue

20 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Långläsning - tvättar bäst som tvättar först

16 Sep 2016
/ Bloggen fiberfeber

Följa fiber – från Tulegatan till Stockholms universitet.

26 Aug 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ericsson, then swänske Lars Magnus

7 Jun 2016
/ Bloggen fiberfeber

One ring to rule them all

24 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Den tunga bakgrundstrafiken

12 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Long read: How to Design a Fibre Optic Network

5 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Welcome to the Fiber Fever Blog!

3 Maj 2016
/ Bloggen fiberfeber

Procuring an Optical Network – Smooth as Silk

2 Maj 2016
/ Blogg

The Breadth and Width of a Megabit

29 Apr 2016
/ Blogg

The Nobel Prized Piece of Glass

28 Apr 2016
/ Blogg

What’s the time? Really?

28 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (3) – molnsäkerhet

26 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (2) – vad är molnet egentligen?

25 Apr 2016
/ Blogg

SUNET in i molnet (1) – det här får du

25 Apr 2016
/ Blogg

Read about the brand new Sunet network.

11 Apr 2016
/ Bloggen fiberfeber

GÉANT och NORDUnet – bästa kompisar

14 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ljuset kommer från Tyskland

3 Mar 2016
/ Bloggen fiberfeber

Thunderbirds are GO!

19 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Ett panorama av verkligheten

17 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Det allseende ögat

15 Feb 2016
/ Bloggen fiberfeber

Förstärkning på längden

15 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Dämpning och förstärkning i optisk fiber

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Grundläggande om L-bandet

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

C-bandet – grundläggande om

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Logaritmer, min käre Watson

14 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

CERN – krossen som slår sönder materiens minsta byggstenar

12 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

Riksarkivets samarbete med SUNET

11 Jan 2016
/ Bloggen fiberfeber

One Ring to Rule them - Vetenskapsrådet

21 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Alla jättars jätte - Cisco

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En värld av siffror - belastning

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Ur led är inte alls tiden - atomur

19 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

En djungel av kontaktdon

4 Dec 2015
/ Bloggen fiberfeber

Elektronisk enbärsdricka - Juniper

27 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är Géant?

26 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Radar Love - Eiscat

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Color Purple - dispersion

25 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Full Metal Packet - switchen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Get your kicks on route 66 - routrar

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Game of Stones - kvarts

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

The Twilight Zone - fotonen

10 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Peering – SUNETs ekonomiska ryggrad

9 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

I mörkret är alla katter infraröda

4 Nov 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibertyperna i nätet och deras optiska felaktigheter

29 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Vad är klockan? Egentligen?

21 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Nätets centrum

20 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Den optiska transceivern

17 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Polarisation och informationsöverföring

1 Okt 2015
/ Bloggen fiberfeber

Laserns historia

30 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Koherent ljus, vad är det?

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

När allt är klart

28 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

SUNET – nu ännu bättre!

16 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fibern fruktar fukten

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Att få kontakt

11 Sep 2015
/ Bloggen fiberfeber

Så tillverkas optisk fiber

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

EMC – EMI – EMP

31 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Glasbiten som gav nobelpris

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Megabit på längden och tvären

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Fibern från Frostmofjället

21 Aug 2015
/ Bloggen fiberfeber

Upphandling av optiskt nät

25 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

OptaSense – när fiber blir sensorer

3 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med ramanförstärkare

2 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk utvikning: 130.000 fibrer som i en liten ask

1 Jul 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 2: Felrapporter

27 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

NOCen spekulerar 1: hög belastning

26 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: Optisk magi med EDFA

22 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Långartikel: Så designar man ett fiberoptiskt nät

11 Jun 2015
/ Bloggen fiberfeber

Bredare motorväg för svenska data – äntligen en offensiv satsning!

22 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva tidslinjen

21 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Om den interaktiva kartan

20 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Fiberfeber: Vad som har varit och vad som komma skall

19 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Följ bygget av Sunets nät på bloggen Fiberfeber!

18 Maj 2015
/ Bloggen fiberfeber

Teknisk djupdykning: den mystiska routerkraschen

11 Jun 2006
/ Bloggen fiberfeber

2000–2013: Sunet mognar och kapaciteten ökar. Identitetsfederation skapas.

1 Jan 2000
/ Bloggen fiberfeber

1990–1999: Kapaciteten stiger, 2 – 34 – 155 Mbps

1 Jan 1990
/ Bloggen fiberfeber

1968–1989: Idéernas tidevarv. Internets vagga.

1 Jan 1968
/ Bloggen fiberfeber

Jörgen Städje

Jag heter Jörgen Städje och har skrivit om teknik och vetenskap sedan 1984. Friskt kopplat, hälften brunnet!